Kommuner, ni kan bättre!

I tisdags minglade jag in i en kommunpolitiker som jag frågade: Hur ska unga inkluderas i beslutandeprocesser i kommunen? Han hade ett enkelt och tydligt svar: ”Ring en kommunpolitiker så lovar jag att de kommer komma ut till din organisation eller förening och är med på ert möte”. Det lät som ett konkret och bra förslag, men är det verkligen så enkelt?

Enligt Sveriges ungdomsråd kräver bra inkludering av unga mer än så av kommunala politiker och tjänstemän.

Metoder för detta presenterade de i måndags på seminariet ”Behöver din kommun utveckla sitt arbete kring ungas delaktighet?”. Seminariet utgick från rapporten ”Ni kan bättre”, en rapport för kommuner om hur man kan arbeta med unga medborgares politiska deltagande.  Jag fastnade för en speciell del i rapporten, nämligen kapitlet om ”hur kan kommunen arbeta med ungdomars inflytande?”.  Kapitlet tar upp fyra metoder som kommunerna bör använda sig av för att nå ut till ungdomar: 1) Sprida kunskap, 2) Ge resurser, 3) Spara tid, 4) Skapa rum. Dessa fyra metoder är tre viktiga delar i arbetet kring unga på landsbygden och dess möjlighet för att påverka politiken.

1) Sprida kunskap
Hur ska ungdomar kunna påverka om de inte vet hur kommunen fungerar? Kommunen måste sprida kunskap om hur det går att påverka kommunen, vilket skulle leda till ökat deltagande och inflytande. Kom ut till skolorna i kommunen, gör klassrumspresentationer och sprid kunskap!

2) Ge resurser
I rapporten skriver SU att det krävs resurser till inflytande och organisering för att unga ska kunna påverka. Det kan handla om projektmedel, lokaler, bidrag till föreningar organisationer eller föreningsombudsmän.

3) Spara tid
Många kommuner arbetar med att förenkla det politiska deltagande så att medborgarna kan nå kommunen direkt. Detta sparar både tid och ökar deltagandet hos medborgarna. Närheten mellan kommunen och medborgarna som skapas när dessa två möts skapar tillit och uppmuntran till engagemang från båda håll.

4) Skapa rum
Många kommuner har mycket att vinna på att ta sig till de rum där ungdomar samlas. Det kan vara idrottsplaner, i kulturhus, eller på fritidsgårdar. Många kommuner satsar på att bjuda in till öppna möten dit intresserade ungdomar får komma, men hur får man tag i de ungdomar som inte har samma intresse? Fler kommuner borde satsa på att skicka ut politiker och tjänstemän till skolor, fritidsgårdar och kulturhus samt till ungdomsorganisationer. 

Läs mer om metoderna för inkludering på Sveriges ungdomsråds hemsida.

Vår vän kommunpolitikern hade kanske delvis prickat in det första steget - sprida kunskap - men har tre steg kvar innan han är i mål. Kommunen måste vara mer aktiv och synas där unga finns. Både i stad, förort, landsbygd… ja i hela samhället. Kommunala tjänstemän och politiker måste själva, aktivt, söka sig till unga, sprida kunskap om sitt arbete och vara intresserade av ungas arbete.

Kom igen nu kommuner, ni kan bättre!

 Lovisa Neikter